Just på lidingö av alla ställen är det väldigt mycket fokus på vartifrån allt kommer och priset osv. Själv har jag alltid tyckt det varit jobbigt att komma till skolan och folk snackar om detta dyra som kommer härifrån. Tycker det är rätt oviktigt vartifrån det kommer och det som faktistk betyder något är hur man är på insidan. Hur dyra kläder man har råd med ska väll ändå inte definera hur vi är som människa, utan det är vårat beteende som ska bestämma det. Utseendet visar inte alltid vem vi är på insidan.

 

Att ens jeans kostar 100000000 eller 200 spelar väll ändå ingen roll. Jag vet att detta inte har så mycket focus överallt utan mest bara på den här ön. Lidingö har ett välförtjänat rykte, det är jävligt snobbigt. Väldigt många som bara tänker på att ha de där dyra skorna och den där dyra tröjan som alla vill ha. Alla ska va som alla. Det är jobbit när man har föräldrar som tycker det är jobbigt att slösa pengar. Som ofta tycker att man ska betala det mesta själv och inte bara slänga bort pengar på 1 tröja, trots att man inte är fattig. 

 

Därför kan det vara ofta som jag känner att jag inte alltid kan ha de där fina sakerna, och allt sådant som alla ska ha. En sak jag verkligen är allergisk mot är folk som skryter. Usch, det får mig vilja spy. HEJ, JAG HAR DETTA. Vill ni veta en sak? Ingen bryr sig förutom du. Jag hatar det. Jag brukar påpeka till mina kompisar när det gör det att säg det till någon annan för allvarligt talat så bryr jag mig inte, alls. Jag vill spy över folk som inte kan göra annat. hmmm...

 

 

Makt i tjejgruppen, även så kallat status, är något många tjejer i min ålder strävar efter. Självklart vill man vara den som bestämmer och även den som alla vill vara med. För mig är det viktigare att vara den jag är än älskad av alla. Ofta är det en riktig bitch som är just den personen. Vinner andras respekt genom taskigheet, snackar - som hon aldrig gjort något annat - bakom ens rygg och ljuger som om det vore en sport hon är mästare i. Vill ni ha respekt av andra så tycker jag ni ska försöka med detta genom att vara någon man kan se upp till. En riktigt underbar person. Tjejer kan vara hemska. Vi vill gärna kontrolera andra och blir sura för småsaker. Själv vill jag även känna kontrollen i vissa situationer. Jag vet att alla har gått bakom ryggen någon gång, även jag. Dock har jag verkligen börjat kontrolera mig själv. 

Jag tycker det är viktigt att man respekterar andra, som den gyllene regeln lyder behandla andra som du själv vill bli behandlad. Anntar att det är något ni hört? Kom ihåg det nästa gång ni står där i tjejgruppen och snackar. Jag vet att man intalar sig att nästa gång, då jäklar ska jag säga till dem. Se till att de slutar. Men är det verkligen så jäkla enkelt när man väl står där? Nej, det är det inte. Visst blir man sur att man får höra att någon dragit skit om en? 

 

Jag tror inte på att någon ska leka översittare, ser hellre att alla ser på varandra som om vi är samma. Det är verkligen något man fått höra sedan man var liten. Varför känns det som att ingen förstår det då? Jag minns från min gamla klass att det var väldigt ostadigt. Alla ville vara med en tjej och skulle visa upp sig för denna, som desutom inte alltid var speciellt trevlig. Men hon var oftast jobbig bakom ryggen och aldrig direkt mot en. 

 

Något jag tjatar om nu och som ni förmodligen kommer få höra av mig mer är att ni måste stå upp för er. Låt aldrig någon styra över er. Ni är era egna individer. Trots att allt kanske inte alltid känns helt perfekt så lovar jag att det finns någon vän att lita på. Det kan vara svårt att hitta förtroendet hos vissa. Jag vet endast 3 personer jag litar på vad det än är. 

 

Vissa har svikit mig ett flertal gånger och därför har jag inte riktigt lyckats få upp förtroendet för dem och kommer förmodligen inte alltid att få det. Så var försiktiga med de ni litar på. Berätta inte allt för personliga saker för alla.

Nu tänkte jag börja med ett litet projekt! Det kommer jag att kalla PeppOnsdag. På Onsdagar klockan 12 kommer det att komma ett inlägg med massa olika teman för att peppa er och för att få er att stanna jordnära. Onsdagar brukade vara den jobbigaste dagen i veckan för mig. Det för att jag var bara allmänt trött på min klass och hur de va och jag hade inget som motiverade mig genom dagen. Varken ridning, eller att helgen var nära eller så. Det var desutom oftast mest läxor till torsdagar. För att kunna vara motvierande så krävs det oftast erfarenhet av det som står och tro mig det har jag massor av.

 

Jag hade det väldigt svårt förut och jag vill inte komma tillbaka till den punkten. Och jag villl inte att ni ska ha det som jag hadde heller. Jag vill inte att jag ska verka som en perfekt bloggare. Som aldrig kan visa känslor och inte kan visa vem man är under ytan. Det som finns under min yta, det är det som jag vill visa er.

 

Jag vill peppa er och motivera er. Jag vill att ni ska må på topp, jag vill desutom att mina inlägg ska vara det som får er att må bättre när allt kanske inte riktigt känns perfekt. Klicka bara in er på kategorin när ni känner er deppiga. Det är det den är till för, er!